Måne & sol

Månen
När halvmånen eller månskäran är vänd som ett komma, ) ”kommer” månen och blir om en till två veckor en fullmåne. Månen är vår närmaste granne i rymden och det är lätt att se de mörka lavaslätterna. I fantasin har dessa områden blivit till bland annat en mångubbe, ett kvinnoansikte, en kräfta eller en hare. Vad ser du? Det går också att se flera kratrar som visar var små himlakroppar slagit ner på månen.

Månen är som en jättereflex. Men vi kunde ha haft en mycket mer strålande måne om månytan hade reflekterat solljuset bättre. Nu får vi endast ta emot 7 procent av ljuset.

Under ett år är det vanligtvis tolv fullmånar men ungefär vart tredje år har tretton fullmånar. Fullmåne nummer två under samma kalendermånad kallas blåmåne på engelska. Blodmåne =då månen blir rödbrun, ex vid månförmörkelser eller nära horisonten. Supermåne = när fullmånen är närmast jorden, men storleksskillnaden syns knappast.

Månen avlägsnar sig från jorden med nästan 4 centimeter per år.

Det är vanligt att se månen även på dagtid. Midnattssolen är vida berömd men i norra Sverige kan vi under vissa perioder också se middagsfullmånen. Detta inträffar ibland vintertid då solen står lågt vid horisonten. En fullmåne kan då ses mitt på dagen, högt på himlen.

Månförmörkelse
Onsdagen den 31 januari inträffar en total månförmörkelse. I Sverige är det bara möjligt att se den senare delen av förmörkelsen efter det att månen har gått upp. Förmörkelsens mitt inträffar 14.30 men det är först efter 15-tiden och en timme framöver som det kan gå att se någonting av händelseförloppet.

Det är bara vid fullmåne som det kan bli en månförmörkelse. När hela månen är upplyst betyder det att solen är ungefär mitt emot. Samtidigt befinner sig jordklotet mellan solen och månen. Jorden kommer då att kasta sin skugga på månen. Jordklotet har både en kärnskugga och en svagare halvskugga. Den välvda skuggan som rör sig över månen är ett synligt bevis för att jorden är rund.

Månen blir aldrig helt osynlig inte ens i kärnskuggan. Orsaken till det är att jordens atmosfär böjer av solljuset litegrann och ger månen ett kopparrött skimmer. Färgen blir starkare ju fler partiklar som finns i atmosfären. Det kan till exempel inträffa efter ett vulkanutbrott.

Månbanan lutar en aning i förhållande till de andra himlakropparnas banor och därför blir det inte en förmörkelse vid varje fullmåne.

Solen
Det speciella med solen är att den är vår närmaste stjärna. Jämfört med andra stjärnor är den inte alls märkvärdig. Den är medelstor, medelhet och medelgammal.

Mitt i smällkalla vintern, den 3 januari klockan 07.00 är jorden som närmast solen. Å andra sidan har Australien högsommar då. Årstiderna har alltså inget att göra med avståndet till solen utan de beror på jordaxelns lutning och solens höjd. Eftersom jorden går i en oval bana runt solen varierar avståndet mellan 147 och 152 miljoner kilometer.
Närheten till solen gör att jorden går lite snabbare i sin bana just nu och därför blir vinterhalvåret 7 dygn kortare än sommarhalvåret. Vilket kanske är något att glädja sig åt!

Ibland ökar aktiviteten på solen och enorma mängder elektriskt laddade partiklar slungas ut. De förs med solvinden mot jorden och ger upphov till tjusiga norrsken.

Solförmörkelse
Slumpen har gjort att vår måne har 400 gånger mindre diameter än solen samtidigt som solen är 400 gånger längre bort. Därför upplevs de två himlakropparna som ungefär lika stora när vi ser dem från jorden. Det gör att emellanåt kan månen täcka solen helt eller delvis. Detta kan bara ske när det är nymåne, det vill säga när solen lyser på den sida av månen som vi inte kan se.

Månbanan lutar en aning i förhållande till solens och jordens banor och därför blir det inte en solförmörkelse vid varje nymåne. Avståndet till månen varierar också. När månen är längre bort från jorden lyckas den inte täcka hela solytan och solförmörkelsen kallas då ringformig. Även avståndet mellan jorden och solen varierar och det får till följd att ibland skyms solen bara delvis.

Den 15 februari inträffar en solförmörkelse som vi inte kan se från Skandinavien. Det är en så kallad partiell solförmörkelse då månen bara täcker en mindre del av solen.

Vårdagjämning
Den 20 mars är det vårdagjämning, då solen går från södra himmelshalvan till den norra. Detta sker denna gång klockan 17.15. Man brukar säga att det är nu som natt och dag är lika långa. Men så var det egentligen redan för ett par dagar sedan. Att det inträffar tidigare har att göra med hur jordens atmosfär böjer av solljuset.