Meteor, komet & asteroid

Stjärnfall – meteorskurar
Stjärnor kan aldrig ramla ner utan det du ser är gruskorn eller ibland någon lite större rymdsten som brinner upp då de kommer infarande i atmosfären. När en komet har tagit sin sväng runt solen och börjat smälta blir det kvar materia längs banan. Då jorden passerar kometens bana fångas en del av materialet upp av jordens dragningskraft och ger ovanligt många meteorer/stjärnfall. Detta upprepas varje år. Man talar då om meteorskurar eller meteorregn.

Ett stjärnfall kan ibland också vara någon metalldel från t ex en kraschad satellit som i mycket hög fart når atmosfären. Liksom med gruskornet blir föremålet då så hett att det förångas och luften omkring blir glödande.
En sten som klarar färden ner till jordytan är en meteorit.

Under mörka förhållanden uppträder en meteorskur, Lyriderna den 21-22 april. Namnet berättar att meteorerna ser ut att komma från stjärnbilden Lyran. Vega, en av de mest ljusstarka stjärnorna hör till Lyran. I dessa tider är aktivitet tyvärr låg, bara 10-25 meteorer i timmen. Annat var det i början på 1800-talet då meteorskuren senast hade ett utbrott med flera tusen stjärnfall i timmen. Upphovet till meteorskuren är rester efter kometen Thatcher.

Kometer
Kometer är smutsiga jättesnöbollar som färdas i vårt solsystem. De rundar solen och fortsätter sedan längre ut. För de kometer som färdas längst kan det dröja många tusen år innan de återvänder nästa gång. Kometen är lättast att se när den närmar sig solen. Då börjar kometen smälta och får ofta en synlig svans. Bara om du iakttar en komet under flera nätter kan du se att den förflyttar sig mot bakgrunden av stjärnmönster.

Det är nästan alltid några kometer på ingående men de blir sällan så ljusstarka att de kan ses med blotta ögat. Men man vet aldrig säkert med en komet, ibland kan den oväntat blossa upp och bli en spektakulär syn på stjärnhimlen. För det mesta behövs dock en bra kikare och god kännedom om stjärnhimlen för att kunna urskilja vilken ljusprick som är en komet.

Synliga kometer
Under denna ljusa period är det ingen komet som är lätt att upptäcka.

Asteroider
Mellan planeterna Mars och Jupiter finns asteroiderna som bildar ett bälte av flera tusen klippblock av olika storlek. Störst är Ceres med en diameter på ca 900 km men den har blivit uppgraderad till dvärgplanet och tillhör därför samma sällskap som Pluto.

Numera är det Vesta som är den största asteroiden. Med 3-4 års mellanrum blir Vesta tillräckligt ljus för att synas, i alla fall i en kikare eller ett mindre teleskop.