Meteor, komet & asteroid

Stjärnfall – meteorskur
Stjärnor kan aldrig ramla ner utan det du ser är gruskorn eller ibland någon lite större rymdsten som brinner upp då de kommer infarande i atmosfären. När en komet har tagit sin sväng runt solen och börjat smälta lämnar den kvar materia längs banan. Då jorden passerar genom kometens bana fångas en del av materialet upp av jordens dragningskraft och ger upphov till ovanligt många meteorer/stjärnfall. Detta upprepas varje år. Man talar då om meteorskurar eller meteorregn. I augusti inträffar en av de mer kända, Perseiderna vars ursprung är kometen Swift-Tuttle. Namnet Perseiderna avslöjar att meteorerna verkar komma från stjärnbilden Perseus. Flest antal meteorer syns kring den 12 augusti. Men eftersom våra nätter ännu inte är helt mörka kan det vara svårt att se något stjärnfall.

Meteorregnet blir intensivast då jorden går igenom kometbanans centrum där tätheten av stoft är som störst. Därför varierar antalet stjärnfall mellan olika år. När det gäller Perseiderna brukar det som mest bli cirka 20 stycken meteorer under en timme.

Ett stjärnfall kan ibland också vara någon metalldel från t ex en kraschad satellit som i mycket hög fart når atmosfären. Precis som med gruskornet blir delen så upphettad att den förångas och luften omkring glöder.

Synliga kometer
Kometer är smutsiga jättesnöbollar som färdas i vårt solsystem. De rundar solen och återvänder sedan till solsystemets ytterområden. För de kometer som kommer längst ifrån kan det dröja många tusen år innan de dyker upp nästa gång. Kometen är lättast att upptäcka när den närmar sig solen och börjar smälta för då bildas det ofta en synlig svans. En komet är inte något som du ser svischa förbi. Den är alldeles för långt borta. Bara om du iakttar kometen under en längre tid kan du se att den förflyttar sig mot bakgrunden av stjärnmönster.

Det är nästan alltid någon komet på ingående men de blir sällan så ljusstarka att de kan ses med blotta ögat. Men man vet aldrig säkert, ibland kan en komet blossa upp och bli en spektakulär syn på stjärnhimlen. För det mesta behövs dock en bra kikare och god kännedom om stjärnhimlen för att kunna urskilja vilken ljusprick som är en komet. Kometens namn var tidigare lika med efternamnet på dess upptäckare. I dessa tider är det ofta en dator som först registrerar en ny komet.

Asteroider
Mellan planeterna Mars och Jupiter finns asteroiderna som bildar ett bälte med flera tusen klippblock av olika storlek. Det är ibland möjligt att se någon av de större av dessa småplaneter, men då behövs en bra kikare eller ett mindre teleskop. Störst i asteroidbältet är egentligen Ceres. Men den ska inte längre kallas för asteroid utan räknas numera till dvärgplaneterna i sällskap med Pluto och några andra himlakroppar. Vesta har därför tagit över ledningen som den största asteroiden.