Himmelska Händelser 2010
Det är fascinerande att titta på stjärnhimlen och vid visningarna i vårt planetarium märker vi ett stort intresse för vad som händer där ute. Denna presentation av himmelska händelser och vår kalender med sevärdheter på stjärnhimlen ger tips om vad som är på gång.

Du kan också besöka Fråga forskare där Sverker Fredriksson vid
Luleå tekniska universitet svarar på rymdfrågor. Där finns även
tidigare frågor och svar. Upptäck mer astronomi med Google Sky.

Synliga planeter under juli – september
Under denna period är det endast en planet som det är riktigt lätt att få syn på. Jupiter visar upp sig i all sin glans när nätterna börjar mörkna i augusti. Senast som den var lika ljusstark var 1963. Planeten är under stjärnbilden Fiskarna. Numera har man upptäckt minst 60 månar runt vår största planet. Med en bra kikare kan det vara möjligt att se de fyra största, Io, Europa, Ganymedes och Callisto.

Med hjälp av Jupiter går det faktiskt också att hitta Uranus när det har blivit tillräckligt mörkt. Dessa två planeter håller ihop ett tag framöver. Kring den 20 september är de synliga i samma synfält i ett teleskop och eventuellt också med en bra kikare.

För de som vill anstränga sig lite extra så syns Merkurius på morgonhimlen i slutet av september och det är möjligt att se Neptunus med en bra kikare eller teleskop om det är nog mörkt. Bästa tillfället är det den 20 augusti då Neptunus kan ses rakt i söder, klockan 01 i stjärnbilden Vattumannen.

Venus, Mars och Saturnus är inte längre synliga från norra Sverige.

Aktuella stjärnbilder
Titta på de tre ljusstarka stjärnor som bildar Sommartriangeln. Denna stora triangels hörn bildas av stjärnorna Deneb, Vega och Altair. Det är de ljusstarkaste stjärnorna i respektive stjärnbild; Svanen, kallas ibland Norra Korset, Lyran och Örnen. För oss här i norr vore namnet Hösttriangeln bättre eftersom det är då vi ser den.

Vega tillhör de mest ljusstarka stjärnorna på norra stjärnhimlen liksom Capella som står högt på himlen, i stjärnbilden Kusken. Allra ljusast är Arcturus som tillhör Björnvaktaren. Du hittar Arcturus om du tänker en förlängning av böjen på Stora Karlavagnens handtag nedåt. Det går att uppfatta att det är en rödorange stjärna.

De stjärnor som bildar Stora Karlavagnen syns alltid och är lätta att känna igen. Vid perfekta förhållanden, klart väder och mörker kan du se att det finns en till stjärna vid den mittersta av de tre i handtaget. Stora Karlavagnen är en del av stjärnbilden Stora Björn och det går att fantisera ihop konturen av ett djur. En av de första planeterna som hittades utanför vårt solsystem finns i Stora Björn.

Lilla Björn eller Lilla Karlavagnen som båda bildas av samma stjärnor är lite svårare att se. Men där hittar du den mycket viktiga Polstjärnan – vår ledsagare i natten som alltid visar riktningen mot norr.

För att se stjärnhimlen klicka här. Om du bor långt från Luleå kan du själv hämta hem en aktuell stjärnhimmel som gäller för just din breddgrad, på heavens-above.

Månen
Man talar om augustimånen. När fullmånen kommer upp vid horisonten tycker vi att den ser större ut än vanligt. Något som sker i vår hjärna skapar denna synvilla. Men varför det blir så är inte helt klarlagt. Prova att böja dig ner och titta på månen mellan benen.

Stjärnfall – meteorskur
Stjärnor kan aldrig ramla ner utan det handlar om gruskorn och ibland någon lite större rymdsten som brinner upp när de kommer infarande i atmosfären. När en komet har tagit en sväng runt solen lämnar den efter sig materia längs sin bana. Då jorden passerar kometens bana fångas en del av materialet upp av jordens dragningskraft och det blir ovanligt många meteorer/stjärnfall. Detta upprepas varje år. Man talar om meteorskurar eller meteorregn. I augusti inträffar en av de mer kända, Perseiderna vars ursprung är kometen Swift-Tuttle. Flest antal meteorer syns kring den 12 augusti.

Det som ser ut som en meteor kan också vara ett rymdskrot t ex någon del från en förstörd satellit.

Satelliter
Strax efter att solen har gått ner och det har börjat mörkna är det lätt att se en eller flera satelliter. Deras metallkroppar reflekterar solljuset så att de ser ut som stjärnor som följer en bana. De satelliter vi ser från norra Sverige är sådana som går över nord- respektive sydpolen. Esrange vid Kiruna har kontakt med flera satelliter. Dessa används för forskning och fjärranalys, studier av hur förhållanden på jorden förändras.

Sammanlagt så har flera tusen satelliter skickats upp i bana runt jorden. Men av alla dessa är bara ungefär 500 ännu aktiva.

Synliga kometer
Som vanligt så är det några kometer som närmar sig jorden i sin bana runt solen. Men ingen verkar bli riktigt lätt att se. Kometerna McNaught och Tempel blir inte speciellt ljusstarka och kan inte konkurrera med sommarnatten. Under augusti till september rör sig kometen Hartley genom stjärnbilderna Pegasus och Cassiopeja. En idog kometjägare kan nog få syn på den då, annars så blir den som ljusast under oktober.

Midnattssol
Ju längre norrut man befinner sig ju fler dagar med midnattssol. Vid nordpolen handlar det om ett halvår. Kiruna har midnattssol från slutet av maj till mitten av juli.

Midnattssol är det när solen står rakt i norr och det är möjligt att se solens mittpunkt.

Sedan vi fick sommartid är det inte midnattssol vid midnatt utan
ca en timme senare. Dessutom beror det också på var i landet, man befinner sig. Vid sommarsolståndet, den 21 eller 22 juni har Haparanda midnattssol kring 0.30 tiden medan det inträffar först vid
1-tiden längre västerut, mot norska gränsen.

Norrskensprognoser
Norrsken uppstår när solen har haft utbrott och atmosfären bombarderas av partiklar. Detta händer året om och har inget med vinterkyla att göra. För att se norrsken behövs en mörk och molnfri himmel. Norrskenet kan uppvisa flera olika former. Den vanligaste färgen är grön och vit men även blått och rött förekommer.

Här är några sidor där du kan se bilder på norrsken och få veta mer:
IRFs sida om norrsken
Norrskenskamera i Abisko

Källor: Astronomisk kalender 2009 av Per Ahlin (prisma),
Populär Astronomi, Telescopium

Foto: NASA