| Himmelska
Händelser 2010
Det är fascinerande att titta på stjärnhimlen
och vid visningarna i vårt planetarium märker vi ett
stort intresse för vad som händer där ute. Denna
presentation av himmelska händelser och vår kalender
med sevärdheter på stjärnhimlen ger tips om vad
som är på gång.
Du kan också besöka Fråga
forskare där Sverker Fredriksson vid
Luleå tekniska universitet svarar på rymdfrågor.
Där finns även
tidigare frågor och svar. Upptäck mer astronomi med
Google Sky.
Synliga planeter under juli – september
Under denna period är det endast en planet som det är
riktigt lätt att få syn på. Jupiter visar upp
sig i all sin glans när nätterna börjar mörkna
i augusti. Senast som den var lika ljusstark var 1963. Planeten
är under stjärnbilden Fiskarna. Numera har man upptäckt
minst 60 månar runt vår största planet. Med en
bra kikare kan det vara möjligt att se de fyra största,
Io, Europa, Ganymedes och Callisto.
Med hjälp av Jupiter går det faktiskt också att
hitta Uranus när det har blivit tillräckligt mörkt.
Dessa två planeter håller ihop ett tag framöver.
Kring den 20 september är de synliga i samma synfält
i ett teleskop och eventuellt också med en bra kikare.
För de som vill anstränga sig lite extra så syns
Merkurius på morgonhimlen i slutet av september och det
är möjligt att se Neptunus med en bra kikare eller teleskop
om det är nog mörkt. Bästa tillfället är
det den 20 augusti då Neptunus kan ses rakt i söder,
klockan 01 i stjärnbilden Vattumannen.
Venus, Mars och Saturnus är inte längre synliga från
norra Sverige.
Aktuella stjärnbilder
Titta på de tre ljusstarka stjärnor som bildar Sommartriangeln.
Denna stora triangels hörn bildas av stjärnorna Deneb,
Vega och Altair. Det är de ljusstarkaste stjärnorna
i respektive stjärnbild; Svanen, kallas ibland Norra Korset,
Lyran och Örnen. För oss här i norr vore namnet
Hösttriangeln bättre eftersom det är då vi
ser den.
Vega tillhör de mest ljusstarka stjärnorna på
norra stjärnhimlen liksom Capella som står högt
på himlen, i stjärnbilden Kusken. Allra ljusast är
Arcturus som tillhör Björnvaktaren. Du hittar Arcturus
om du tänker en förlängning av böjen på
Stora Karlavagnens handtag nedåt. Det går att uppfatta
att det är en rödorange stjärna.
De stjärnor som bildar Stora Karlavagnen syns alltid och
är lätta att känna igen. Vid perfekta förhållanden,
klart väder och mörker kan du se att det finns en till
stjärna vid den mittersta av de tre i handtaget. Stora Karlavagnen
är en del av stjärnbilden Stora Björn och det går
att fantisera ihop konturen av ett djur. En av de första
planeterna som hittades utanför vårt solsystem finns
i Stora Björn.
Lilla Björn eller Lilla Karlavagnen som båda bildas
av samma stjärnor är lite svårare att se. Men
där hittar du den mycket viktiga Polstjärnan –
vår ledsagare i natten som alltid visar riktningen mot norr.
För att se stjärnhimlen klicka
här. Om du bor långt från Luleå kan
du själv hämta hem en aktuell stjärnhimmel som
gäller för just din breddgrad, på heavens-above.
Månen
Man talar om augustimånen. När fullmånen kommer
upp vid horisonten tycker vi att den ser större ut än
vanligt. Något som sker i vår hjärna skapar denna
synvilla. Men varför det blir så är inte helt
klarlagt. Prova att böja dig ner och titta på månen
mellan benen.
Stjärnfall – meteorskur
Stjärnor kan aldrig ramla ner utan det handlar om gruskorn
och ibland någon lite större rymdsten som brinner upp
när de kommer infarande i atmosfären. När en komet
har tagit en sväng runt solen lämnar den efter sig materia
längs sin bana. Då jorden passerar kometens bana fångas
en del av materialet upp av jordens dragningskraft och det blir
ovanligt många meteorer/stjärnfall. Detta upprepas
varje år. Man talar om meteorskurar eller meteorregn. I
augusti inträffar en av de mer kända, Perseiderna vars
ursprung är kometen Swift-Tuttle. Flest antal meteorer syns
kring den 12 augusti.
Det som ser ut som en meteor kan också vara ett rymdskrot
t ex någon del från en förstörd satellit.
Satelliter
Strax efter att solen har gått ner och det har börjat
mörkna är det lätt att se en eller flera satelliter.
Deras metallkroppar reflekterar solljuset så att de ser
ut som stjärnor som följer en bana. De satelliter vi
ser från norra Sverige är sådana som går
över nord- respektive sydpolen. Esrange vid Kiruna har kontakt
med flera satelliter. Dessa används för forskning och
fjärranalys, studier av hur förhållanden på
jorden förändras.
Sammanlagt så har flera tusen satelliter skickats upp i
bana runt jorden. Men av alla dessa är bara ungefär
500 ännu aktiva.
Synliga kometer
Som vanligt så är det några kometer som närmar
sig jorden i sin bana runt solen. Men ingen verkar bli riktigt
lätt att se. Kometerna McNaught och Tempel blir inte speciellt
ljusstarka och kan inte konkurrera med sommarnatten. Under augusti
till september rör sig kometen Hartley genom stjärnbilderna
Pegasus och Cassiopeja. En idog kometjägare kan nog få
syn på den då, annars så blir den som ljusast
under oktober.
Midnattssol
Ju längre norrut man befinner sig ju fler dagar med midnattssol.
Vid nordpolen handlar det om ett halvår. Kiruna har midnattssol
från slutet av maj till mitten av juli.
Midnattssol är det när solen står rakt i norr
och det är möjligt att se solens mittpunkt.
Sedan vi fick sommartid är det inte midnattssol vid midnatt
utan
ca en timme senare. Dessutom beror det också på var
i landet, man befinner sig. Vid sommarsolståndet, den 21
eller 22 juni har Haparanda midnattssol kring 0.30 tiden medan
det inträffar först vid
1-tiden längre västerut, mot norska gränsen.
Norrskensprognoser
Norrsken uppstår när solen har haft utbrott och atmosfären
bombarderas av partiklar. Detta händer året om och
har inget med vinterkyla att göra. För att se norrsken
behövs en mörk och molnfri himmel. Norrskenet kan uppvisa
flera olika former. Den vanligaste färgen är grön
och vit men även blått och rött förekommer.
Här är några sidor där du kan se bilder på
norrsken och få veta mer:
IRFs sida
om norrsken
Norrskenskamera i Abisko
Källor: Astronomisk kalender 2009 av Per Ahlin (prisma),
Populär Astronomi, Telescopium
Foto: NASA
|
|